Har du, kära läsare, använt dig av AC under den gångna sommaren?
Måste erkänna att det tog lång tid innan jag förstod vad de två bokstäverna står för.
– Har du AC hemma? frågade svenske vännen och kollegan när vi satt på restaurang i Helsingfors i somras och svettades.
– Det vet jag inte…
Var så i Sverige några veckor och besökte gamla vänner.
– Skönt med AC när det är så här stekhett! utbrast en.
Så småningom gick det upp ett Liljeholmens (klassisk svensk ljusfabrik) och jag insåg att AC står för Air Conditioning. Vad jag dock fortfarande ej begripit är varför inte det inarbetade svenska ordet ”luftkonditionering” duger.
– AC är kortare, påpekar en bekant som är lingvist och det är ju förvisso sant.
Funderar kring om vi här ser början på någon slags ny trend och om jag själv, med engelskan som grund, efter behag kan korta ner svenska ord? Göra en slags anglifiering.
Säg att man får frågan om man läst dagens tidning.
– Nej, det var så stressigt i morse så jag har inte hunnit titta i min NP (från engelskans Newspaper)!
Nu rymmer ju svenskan i och för sig redan många vedertagna förkortningar. Man startar ett AB, äger kanske en gammal Volvo PV och även TV är ju som allom bekant en förkortning.
Isländskan har förresten sitt eget ord för tv, sjónvarp (“synkastning”). Sak samma gäller kinesiskan, dianshi (”elektrisk syn”).
Det är svårt att värja sig mot influenser exempelvis från engelskan. Men kanske borde man en smula streta emot.
Salig svenske finansministern Gunnar Sträng, en autodidakt av gargantuanska mått och något av en husgud i min barndoms småländska arbetarhem, lär vid tillfälle ha uttryckt sig så här;
”Man bör inte använda utländska låneord i de fall där det finns en adekvat inhemsk vokabulär disponibel”.