19 november 2020
På vägen från hemmet i Helsingforsstadsdelen Kampen till Mannerheimvägen i centrum går jag förbi ett par butiker som annonserar om ”piilolinssit”. Fascinerande hur finskan, med kombinationen ”dold” och ”linser”, beskriver svenskans ”kontaktlinser”.
Ett annat ord som så att säga går pang på rödbetan är det finländska Alko. Trots att jag besökt svenska Systembolaget ett antal gånger, har jag aldrig kommit underfund med varför det heter så.
Finland 10 poäng!
Ordet alkohol har förresten sitt ursprung i arabiskans Al-kuhl, som var beteckningen på ett slags fint pulver.
Kinesiskan har flera uttryck för personer som tittar litet väl djupt i glaset. Ett sådant är ”Älska dricka sprit människa” (”Ai he jiu de ren”).
Handlar det om en person som fastnat ordentligt i flaskan används uttrycket ”Jiu gui”, ordagrant ”Spritdjävul”.
Kinesiskan kan ibland vara nästan barnsligt enkel. En kock kallas ”Zuo fan de” (”Laga mat-are”) och personen som står och säljer Beijing wan bao (”Peking afton tidning”) i gathörnet är naturligtvis en ”Mai baozhi de” (Sälja tidning-are).
För många somrar sedan gick jag runt i centrala Peking på jakt efter en speciell sorts skrivhäfte, som kinesiska skolbarn använder när de ska lära sig skriva tecken.
Vad kunde månne en sådan heta? När jag kom fram till en pappershandel, undrade jag om de hade någon ”Xie hanzi de shu” (”Skriva kinesiska tecken bok”).
Det hade de nu inte, men jag blev ändå litet stolt över att ha gissat rätt, eftersom expediten förklarade att de hade slut på ”Skriva kinesiska tecken bok”.
Åter till starka drycker. Jag gillar finskans uttryck ”rohkaisuryyppy”. En ”uppmuntran-sup” låter mer rakt på sak än en ”styrketår”.
När pandemin är över, har jag lovat att musicera litet för medlemmarna i en finlandssvensk förening.
Det är tänkt att ske på en eftermiddag – så jag får väl spola de uppmuntrande dropparna…
Sören Viktorsson
Kåseriet är tidigare publicerat i Hufvudstadsbladet