Tågluff i Portugal

18 september 2019

De två släktingarna tågluffar under en vecka tillsammans i Portugal. Den äldre – han som snart bott 23 år i Finland – tar med sin handbyggda spanska gitarr.

Första morgonen i den hyrda lägenheten i Lissabon googlar den yngre – trubadur, världsberömd i hela Enköping samt delar av Västerås och Uppsala – och hittar en musikaffär alldeles i närheten.
– Vi är ju entreprenöriella, fastslår han efter att en halvtimme senare ha återkommit med en portugisisk-byggd gitarr.
Så åker de till Sintra, ”sagostaden” bara någon halvtimme från huvudstaden och med oemotståndlig arkitektur. Om aftonen musicerar släktingarna på den yngres rum. ”Kom liljor och akvileja, kom rosor och salivia…”.

Nästa dag bär det av till staden Porto. InterCity-tåget rusar fram likt en kanonkula och den yngre är djupt försjunken i sin mobiltelefon.
– Vore det inte idé att njuta en smula av naturen?
– Det gör jag, den reflekteras i min mobiltelefonskärm!
Om aftonen i Porto spelar de i en trädgård och det blir även en musikstund i staden Coimbra. I den sistnämnda går de på fado-show och den äldre berättar efteråt för en av musikerna om ett märkligt land långt uppe i norr, där det en gång fanns en sångare vid namn Olavi Virta och vars version av sången Coimbra på finska heter ”Portugalin huhtikuu” (”April i Portugal”).

Sista kvällen i Lissabon har släktingarna hyrt lägenhet i Bairro Alto och den yngre trollar fram en avskedsmiddag.
Vad ska det månne bliva av denne unge man, som ”kan allt”, undrar den äldre och frågar om den yngre möjligen även vet vad ”snöflinga” heter på nygrekiska.
– Nej.
– Xioninifada.

Sympatiskt förresten, tänker den äldre i taxin ut till flygplatsen, att den yngre i tal och skrift konsekvent skiljer på prepositionen ”före” samt subjunktionen ”innan” som inleder temporala bisatser.

Så är redan hösten här. Minnen läggs på minnen – och sämre saker kan man ha att tänka tillbaka på än en tågluff över generationsgränserna i det vackra Portugal.

Kåseriet är tidigare publicerat i Hufvudstadsbladet