Sandaler på grekiska

7 maj 2022

– Ine san psemata (Det är som lögner)! utropar Giouli när hon och kusinen Dimitris delar en öl med mig på hotellbalkongen i ön Syros huvudstad Ermoupolis.
På svenska torde det bli något i stil med ”Jag kan knappt tro mina ögon” och det är i sanning en smått surrealistisk känsla att åter träffas.
Pandemin slog med järnnäve mot Grekland och dess ekonomi. Mina vänners hotellverksamhet låg nere under lång tid.
– Det blev mycket Netflix, berättar Giouli om tiden instängda med respektive familjer hemma i Aten.
Men nu sitter jag var morgon – som senast påsken för tre år sedan – med havsutsikt på balkongen och njuter värdparets toast och kaffe.
– Du bär på mycket stress. Varför? Du har inte längre något att bevisa, fastslår Dimitris vid ett tillfälle och berättar att han börjat ta yoga-lektioner.
Orden sticker som pilar. Jag har deadline för en researtikel om Syros till ett rikssvenskt blad, och eftersom jag bara varit reporter i dryga 40 år rinner stresshormonerna till…
När reportaget är klart skickar jag iväg det via nätet och letar ur resväskan fram den grekiska grammatikboken. Men orken är nu helt borta och när jag beklagar mig för Giouli svarar hon, att min grekiska duger som den är.
– Okay. Från och med nu ska jag bara studera för njutningens skull, replikerar jag och hoppas så blir fallet.
I en av Ermoupolis gränder ligger en liten sandalbutik. Dit går jag. Den kvinnliga expediten ler vänligt när jag frågar efter ”sandales”, (det heter förresten ”sandalia”).
Men så, när jag sitter och provar, händer något vidunderligt; De grekiska orden forsar plötsligt fram likt ett veritabelt Niagarafall.
– Vilken fin grekiska Ni talar! utbrister expediten.
Jag har, trots många Greklandsbesök, aldrig fått just den komplimangen och fyrar i rena euforin av ett svar som måhända inte vore gångbart på Stockmanns skoavdelning:
– Echete omorfia matia (Ni har vackra ögon)!

Sören Viktorsson

Kåseriet är tidigare publicerat i Hufvudstadsbladet