Luftkonditionerade tankar

1 oktober 2022

Under några somrar på 80-talet hade jag privilegiet att få disponera en stor lägenhet
i centrala Peking. Det var naturligtvis fantastiskt och hade sin grund i att dess ägare,
och tillika min kompis, Johan varje år tog en semestermånad i Sverige.
Enda kruxet med Peking i juli var hettan. Under otaliga taxiresor var min första fråga
till chauffören om han – i några få fall hon – hade “kong tiao” i bilen.
Som många läsare säkert genast räknar ut betyder ovanstående “luftkonditionering”,
eller “AC” som det numera är på modet att säga. En ordagrann översättning från
mandarin, alltså rikskinesiska, skulle bli “luft justera”.
Grekland i juli är också varmt, så jag väljer numera helst att åka dit på hösten,
vintern eller våren. Sommartid är man oftast beroende av luftkonditionering, som på
nygrekiska heter “klimatismós” (apparaten som sprutar ut luften kallar grekerna
förresten för “klimatistikó”).
I somras hade jag det stora nöjet att visa mina två danska vänner Susanne och Ole
runt i Finland. De har rest många varv jorden runt och hade inga problem med de
stundtals smått tropiska värmenätterna. Och självfallet hade hotellrummen
“klimaanlæg”.
Kanske läses detta av någon ej infödd, som är nyfiken på finskan. Därav
följande;
Substantivet “ilma” betyder “luft” och tillägget “-sto” indikera en mängd av
något. Tar vi exempelvis “kirja” (“bok”) och bildar “kirjasto” har vi skapat ett
bibliotek.
Mycket luft eller “ilmasto” är således “klimat”. Och när vi ändå är i farten kan vi
bilda verbet “ilmastoida”, att “luftkonditionera”.
Med tillägget “-nti” får vi så ett nytt substantiv, “ilmastointi” eller
“luftkonditionering”.
Hakar vi slutligen på substantivet “laite” eller “apparat” blir slutprodukten
“ilmastointilaite”, som på adekvat svenska nog kunde översättas med
“luftkonditioneringsaggregat”.
Och därmed slut på dagens luftsnack!
Sören Viktorsson

Kåseriet är tidigare publicerat i Hufvudstadsbladet