Finland på danska

18 juni 2022

Susanne och Ole kommer till Finland. Härliga vänner från södra Jylland.
Jag har en (o-)vana att utsätta de få utländska vänner som numera besöker mig för ett litet quiz om vårt älskade land.
Hvor mange indbyggere har Finland? frågar jag och därvidlag har ingen av dem något problem. Rätt svar är ungefär fem miljoner.
Nästa fråga gäller namnet på landets statsminister. För varje fråga ger jag tre alternativ och det sista anger att hon skulle heta Sanna Marimekko.
Även denna fråga klarar båda briljant. Hon heter Sanna Marin.
Men så blir det en smula vanskligt. Vad heter månne landets största svenskspråkiga dagblad?
Ole svarar korrekt, men Susanne fastnar för ”Hufvudstadens Nyheter”.
Mitt motdrag – när detta publicerats – får väl bli att köpa ett extra exemplar av Hufvudstadsbladet till henne med en liten dedikation…
På frågan om vad vårt lands nationalsång heter, har jag även angett alternativen ”Det er et syndigt land” samt ”Gud bevare statsministeren!”.
Öppet mål för danska vännerna som såklart väljer rätt, alltså ”Vårt land”.
På frågan om vår finska ”nationaldryck” väljer båda alternativet ”koskenranta”, som åtminstone jag aldrig hittat på Alko, Finlands systembolag (den heter koskenkorva).
Angående pakten mellan Sovjet och Finland, efter krigen, tror ingen av dem att den hette ”USB-pakten”, det vill säga handlade om att överföra information mellan exempelvis en dator och en skrivare.
Enligt Ole skrev Mauno Koivisto (tidigare president) ”Okänd soldat”, medan Susanne träffar rätt vad gäller Väinö Linna.
På mitt tjugonde och sista spörsmål utnämner hon dock tangosångaren Jari Sillanpää till Finlands president.
En i sanning intressant tanke. Nu tror jag ju att Sillanpää gör sig bäst som sångare och inte kommer att kandidera i något presidentval.
I dessa svåra tider, filosoferar jag vidare, är säkert den bästa presidenten för vårt land Sauli Niinistö.
Förvisso stram och fåordig, men en statsman uti fingerspetsarna och som de facto åter satt Finland på världskartan.

Sören Viktorsson

Kåseriet är tidigare publicerat i Hufvudstadsbladet