Den goda klassträffen

16 juli 2014


Ty det hände sig en novermberdag, att ett e-mail sändes ut från landet i öster till det i väster om att de som känt varandra sedan nådens år 1964 nu åter borde mötas.

Så skedde och var och en for en solig majlördag från sin stad eller by till det stora hotellet i Nässjö.

I samma nejd pågick också en stor orienteringstävling med mången deltagare från landet i öster, och klassträffsarrangören gladde sig åt att i hotellhissen kunna öva det märkliga tungomål dessa talade.

Vid pass 17 personer voro samlade i konferenslokalen klockan fem om aftonen och var och en förtäljde så om sitt liv och leverne. Och si, det var en salig samling, ty mången som vid föregående träff varit drabbad av sjukdom eller arbetslöshet hade nu blivit helbrägd och hulpen.

Arrangören förundrade sig storligen, men såg att det inträffade var gott.

“Äten!” löd så ropet och si, då gjorde folket det och ädelt vin flödade, om ej ur läglar så ur systembolagsflaskor.

Så förlöpte aftonen i endräkt, och han som en gång sänt ut ett elektroniskt påbud förundrade sig åter storligen. Ty här var icke kvinna eller man, fattig eller rik, vän eller ovän.

Alla drack varandra till och de som välsignats med flera utförsgåvor och handlingskraft höllo icke dessa för sig själva, utan uppmuntrade tvärtom sina bordsgrannar att också gå åstad för att möta en värld.

Saligt var det i sanning och vid avskedets timme låg som ett skimmer över denna lilla människoskara.

Han som en gång i tiden omgjordat sina länder och slagit ned bopålarna i landet i öster föreslog, att flocken åter skulle mötas när det gått 24 månvarv.

Därpå gick var och en till sitt, mången med förnyad livskraft.

Och han som blev kvar på hotellet förundrade sig nu en tredje gång över hur väl allt förlupit.

Så gömde han allt detta i sitt hjärta.

Ty si, det var gott, mycket gott!

Kåseriet är tidigare publicerat i Hufvudstadsbladet