10 mars 2026
Jag kan föga mer om datorer än hur man sätter på och stänger av dem samt skickar e-post och hämtar info från söktjänster typ Google.
På den tid då datorerna inte var lika snabba och rymde lika mycket mjukvara som idag kunde man få upp meddelandet “Memory Full”, det vill säga att all minneskapacitet är utnyttjad.
Läste som vanligt Nordens största dagstidning Helsingin Sanomat idag. Den är tveklöst en ambitiös produkt, men just idag hittade jag nästan ingenting som lockade till läsning.
Jo, kanske, skummade snabbt igenom en “juttu” (finlandssvenska för “artikel”) om Irans nye ledare. Och såg en strip där en pappa stod med sin son nedanför en skidbacke och undrade när det skulle bli dennes tur. En stor kälke med påskriften “Ekonomin” dominerade helt nedförsbacken…
Och så måste man ju kolla väderrutan. Hopp om kanske sex, sju grader varmt i helgen här i Helsingfors stod det i en ruta på sista sidan.
Helt säkert har det med åldern att göra – märker hur jag alltmer hoppar över artiklar och annan information. Och trist nog att jag allt oftare också glömmer vad jag nyss inhämtat.
Från gårdagens datorer minns jag, att stod det “Memory Full” var man tvungen att rensa bort något eller några saker. Gissar att man på äldre dar också kommer till en sådan process, där hjärnan helt enkelt inte orkar med att ta in och processa i princip vad som.
En nobelpristagare lär vid tillfälle ha fått frågan vad som är mänsklighetens största problem och med glimten i ögat svarat: Brain Pollution (fritt översatt “Mental förorening”).
Hur rensar man den mentala hårddisken? För en del människor räcker det säkert att bara ge sig ut på en promenad och njuta av den annalkande våren.
Kuriöst nog är min största avkoppling för tillfället Kallifatides “Mödrar och söner”, som han själv översatt från svenska till nygrekiska.
Jag bär med den och ett lexikon vart jag går, men har svårt att varva ner och sjunka in i den fascinerande boken. Kvällen vore ju idealisk – men då kommer finska TV:n Yles stora halvtimmeslånga nyhetssändning och det vore väl försmädligt att missa den…
Kanske finns det någon sorts halvdold förklaring till varför det är så svårt att unna sig tid med boken. Ett sorts missnöje med att för varje sida behöva använda lexikon – grekiskan är otroligt ordrik.
I december har jag bokat in en liten fest med mina käraste grekiska vänner i Athen. Ett spontant litet tal till dem på deras så fantastiska modersmål vore väl inte fel och kanske något att sätta upp som mål?
Fast det får nog hur som bli litet finska nyheter i även i kväll, även om man efter sändningen knappt minns ett jota. Och efter “Uutiset” eller ”Nyheterna” kommer ett diskussionsprogram som heter “A-studio”.
Men i morgon, ja då avser jag att börja ett helt nytt och mycket disciplinerat liv!