17 juni 2026
Medan allting ler och blommar, har jag fått en gammal läsarsång på hjärnan. Kan inte låta bli att sjunga den tyst för mig själv.
Läsarsånger är en beteckning på den sångskatt som skapades under 1800-talet i samband med den folkväckelse vilken i perioder spred sig likt en löpeld genom Sverige.
När utvandrarna i Vilhelm Mobergs kända romanserie lämnade Sverige, hade några religiösa skäl. Det så kallade konventikelplakatet från 1726 var en kunglig förordning som stipulerade, att det var förbjudet att hålla religiösa möten utan att en präst från statskyrkan närvarade.
Först 1858 avskaffades lagen.
Typiskt för frikyrkorörelsen var, att även lekmän kunde predika och var och en var fri att tolka bibeln. Därav begreppet “läsare”.
Läsarsångerna är enkla och ofta innerliga till sitt innehåll. Här betonas den enskilda människans frälsning.
I dagens frikyrka är det vanligt med så kallad “lovsång”. Om jag rätt förstått, är åtminstone en del äldre kyrkobesökare inte helt förtjusta.
En kristen profil, Magnus Malm, skrev i tidningen Dagen för några år sedan att “Gud behöver inte vår lovsång”.
Men åter till läsarsångerna; även de mest sekulariserade av oss känner nog till “Tryggare kan ingen vara”.
Som barn funderade jag kring den trygga räkan, som inte var någon vara, det vill säga inte gick att köpa…
Läsarsångernas drottning – om uttrycket tillåts – är Lina Sandell (1832 – 1903). Hon är kvinnan bakom drygt 1 700 verk, bland dem många väldigt kända, till exempel “Blott en dag” och “Bred dina vida vingar”.
Det ligger nära till hands att föreställa sig henne som ett “solskensbarn”. Någon som – för att göra ett abrupt stilbrott i denna lilla text – seglat på en räkmacka genom jordelivet.
Men inget kunde vara felaktigare…
Blott tio år gammal drabbades hon av nervfeber och blev partiellt förlamad. Det sägs/skrivs, att hon en dag i november 1843 var
mycket nära att gå bort. Samtidigt predikade hennes far Lars Sandell – som var präst och typograf – i kyrkan över bibeltexten där Jesus
uppväcker synagogföreståndaren Jairus dotter från de döda.
Den unga Lina lär då, enligt vad som berättas, ha hört Guds kallande röst, svarat “Herre jag tror, hjälp min otro!” och fått styrka att resa sig upp ur sängen.
Livet kom ändock även framgent att kantas av tragedier. Under en sjöresa i juli 1858, då Lina var 24 år, drunknade fadern. Två år senare dog mamman Fredrika.
Hon gifte sig 1867 med riksdagsledamoten Oscar Berg (1839 – 1903). Deras enda barn dog vid födseln.
Lina Sandell kom senare att insjukna i tyfoidfeber och under sina sista år i livet var hon drabbad av svår demens samt hade talsvårigheter,
När hon 1903 dog och begrovs i Solna kyrka kom så många gäster att alla inte fick plats.
Kanske kunde man beskriva henne som en sin tids “influencer”, med det tillägger att hon influerar än den dag som är.
Melodin och sångtexten som jag dessa dagar inte förmår få ut ur skallen lyder så här:
Medan allting ler och blommar
under livets korta vår,
tänk på honom som så troget
invid hjärtedörren står.
Öppna, öppna innan hösten
sopar varje blomma bort!
Öppna medan solen skiner;
levnadsdagen är så kort.
Jesus vandrar vid din sida,
kanske okänd av dej än.
Månne han alltjämt ska komma
dag från dag på nytt igen?
Öppna, öppna innan hösten
sopar varje blomma bort!
Öppna medan solen skiner;
levnadsdagen är så kort.
Du från vänner måste skiljas,
döden kommer inom kort.
Varje ros och blomma vissnar.
O, vårt liv i hast flyr bort!
Öppna, öppna innan hösten
sopar varje blomma bort!
Öppna medan solen skiner;
levnadsdagen är så kort.