29 april 2026
Var ute och drack öl igår kväll. Det som fordomdags var rutin är numera något sällsynt.
Finland är ett dyrt land. Men en pub i stadsdelen Busholmen
erbjuder varje tisdag dryga dussinet sorters fatöl för blott sex euro
stopet.
Egentligen hade jag tänkt mig en pratstund med min mångåriga väninna och författarkollega Miia Apukka (känd för lovordade romanen “Itään ja takaisin”, på svenska “Sovjet tur och retur”).
Den handlar om Miias farfar Eelis som en decemberdag i början av 30-talet spände på sig skidorna och tog sig från Lappland till Sovjetunionen för att bygga en “arbetarnas rättvisa stat”.
Det blev inledningen till en smått otroligt historia och som hoppeligen snart även ges ut på svenska.
Åter till puben på Busholmen. Miia är otroligt social så något samtal på tu man hand blev det nu inte. Snabbt flockades kompisar runt henne. Där satt bland andra en ungersk kille som vuxit upp på Nya Zeeland, men nu bor i Helsingfors.
Han håller på att lära sig finska. Jag tipsade om Fred Karlssons klassiker “Finsk grammatik”, på engelska “Finnish grammar”.
Ungerska är ju ett litet udda språk med 18 kasus (plus ytterligare några vilka dock enbart används i singularis). Jag försöker en smula imponera på nyvunne vännen med ord som “világos sör” (ljust öl) och “feher bor” (vitt vin).
Med dessa ord som grund kan vi bilda beteckningen för en ölstuga, söröző, samt för en vinstuga, borosó.
Gissar att det – eftersom jag inte är helt ovan vid språkstudier – kanske skulle ta ett år att lära sig ungerskans fundamenta.
– Vi skulle, säger jag till ungraren, kanske kunna byta tjänster; jag hjälper dig med finskan och du lär mig grunderna i ungerska.
– Fast, tillägger jag omgående, jag är redan i den åldern där jag måste hushålla med krafterna. Jag kan nog inte längre unna mig lyxen att lägga tusentals timmar på ett ändå ganska litet språk.
Kung Charles och drottning Camilla är på statsbesök i USA. Ser i pressen spekulationer om hur kungen ska orka, med tanke på hans hälsotillstånd.
Min resa till Sverige nästa vecka kommer förmodligen inte få lika massiv täckning i världsmedia. Förra året utsträcktes den till hela 21 dagar. I år hoppas jag det räcker med tio.
Ska gå på grekisk krog med kära väninnan Susanne i Stockholm, en av de skickligaste mediepersonligheter jag känner.
Därpå träffa min lilla släkt i Enköping, hålla i en klassträff i Nässjö, umgås med vännerna Alf och Sonja i Gränna, tillbringa en dag med ungdomsvännen Johan och därtill göra några intervjuer för olika finlandssvenska magasin.
Schemat är i år upplagt så att det ska finnas litet andrum. Det som svenska författaren (“Tio tankar om tid” och många andra böcker) samt fysikern, professor emerita Bodil Jönsson kallar “ställtid”.
Nu före lunch först ett ärende till “Akademen”, som finlandssvenskarna kallar Akademibokhandeln, mitt i Helsingfors. Måste lova mig själv, att inte gå in på avdelningen för främmande språk och leta efter en nybörjarbok i ungerska.
Ett sådant beslut borde underlättas av att jag hemma i bokhyllan redan har (garanterat otummade) läroböcker i albanska, georgiska samt vietnamesiska