6 mars 2026
Nordens största morgontidning Helsingin Sanomat har en återkommande sida där barn funderar och vuxna experter svarar.
“Hör fiskarna när man åker skidor på isen?”, undrar Eemeli, 4.
Docenten i fiskbiologi Teppo Vehanen svarar:
“Det gör de. Ljudet från skidorna och isens vibrationer fortplantar sig snabbt – i själva verket fortare än i fria luften.
Även om fiskarna i motsats till oss människor inte har synliga öron, så har de invärtes öron med vilka de genom vattnet kan förnimma ljud och vibrationer”.
Vilma, 7, undrar om en människa kan överleva vid absoluta nollpunkten, alltså minus 273, 15 grader. Är det, frågar hon, månne möjligt förutsatt att man har klätt på sig 20 000 vinterjackor.
Professorn i teoretisk partikelfysik vid Helsingfors universitet Aleksi Vuorinen samt universitetslektorn och tillika specialforskaren vid Helsingfors universitet Tiina-Kaisa Kukko-Lukjanov tar upp den kastade handsken:
“Med eller utan jackor skulle en människa, i vilket fall som, snabbt avlida av syrebrist och på grund av bristande tryck. Enda sättet att överleva vore genom att använda en rymddräkt, som producerar syre och ser till att lufttrycket hålls uppe”.
Eedit, 6, vill veta varför en vuxen kan minnas ett barns barndom, men inte barnet självt.
Ordet går till Minna Vuotilainen, hjärnforskare och professor i pedagogik vid Helsingfors universitet:
“Egna barns födelse och första år minns man väl, för de är så underbara och viktiga, om än ibland besvärliga. Sådant som fäster sig i våra minnen har ofta med känslor att göra.
Under ett barns första levnadsår händer verkligen mycket som utvecklar hjärnan. Från fyra års ålder börjar barnet kunna minnas. Säger det sig komma ihåg saker redan från två års ålder, kan det exempelvis ha skett i samband med åsynen av ett foto från det födelsedagskalaset.
Nu kommer vi till sista frågan, och här fick plötsligt 69-åringen lära sig ett nytt finskt ord; “lumihiutale” som betyder “snöflinga”.
Seija, 10, förundras över att dessa är så vackra och undrar om de alla verkligen är unika till utseendet.
Meteorolog Sini Jääskeläinen vid Meteorologiska Institutet (“Finlands SMHI”) bringar klarhet:
“Snöflingor bildas av iskristaller. På grund av vattnets struktur kan dessa bara anta några tiotal olika former.
Att de ändå ser olika ut beror på att de under färden ner mot jordytan tar olika vägar och utsätts för olika förhållanden”.
Bestämmer mig för att framledes städse läsa “barnens forskningssida” i Helsingin Sanomat. I motsats till det myckna tramset i “vuxenmedia” är frågorna genuint intressanta och svaren berikande.