20 augusti 2026
Tillbringar tre dygn i sydvästfinska Ekenäs. Det var länge en självständig stad med närmare 15 000 invånare (2008).
År 2009 slogs så staden ihop till en större kommun, tillsammans med Karis och Pojo bildar man numera Raseborg stad. Idag finns här närmare 30 000 invånare.
På vägen från järnvägsstationen till hotellet kommer jag i slang med en ortsbo.
– Jag har bara bott här i ett halvår men stortrivs, förklarar han och berättar att han kommer från närbelägna Ingå.
Det är lätt att få kontakt med ekenäsborna. Sätter mig på centralt belägna Café Schjerfbeck och får snabbt upp konversation med ägaren Anne, som även organiserar små turer i Schjerfbecks anda.
En kvinna från ett grannbord frågar:
– Är du från Göteborg? Det låter så när du pratar.
Nej, det är jag ju inte, men omgående ser jag att det är min vän från musikfester i Helsingfors bildkonstnären Marianne, som bland annat drivit galleri här i Ekenäs
Vi får en gemensam pratstund och enas om att Finland är ett trivsamt land att bo i.
– Jag flyttade från Sverige till Helsingfors redan 1964, berättar hon.
Så får jag en guidning med bil av kära väninnan Maria, tidigare översättare åt finländska rundradion YLE.
Vi har känt varandra i decennier. Hennes far var en känd konstnär med rötter i Ryssland och modern kom från Sverige.
Vi åker till Karis och sedan Fiskars därpå Billnäs bruk. Så till Marias spatiösa hus där hon på verandan bjuder hemgrillad kyckling.
På nätet läser jag, att hela 82 procent av invånarna i Ekenäs har svenska som modersmål. Perfekt säkert för en och annan rikssvensk senior.
Men redan efter ett par dygn saknar jag finskan och hittar i hotellets frukostmatsal Helsingin Sanomat. Står inte så mycket av intresse denna dag, förutom kanske en rubrik:
“Vauva voisi saada valtiolta 300 euron osakesalkun” eller “En bebis kan kunna komma att få 300 euro av staten i en placeringsportfölj”.
Det handlar om en statlig utredning tillsatt av samlingspartistiske (M) statsministern Petteri Orpo. Idén är att varje nyfött barn i Finland ska få en gåva om tre hundralappar.
Två modeller diskuteras; antingen att det hela sköts av en statlig fond eller genom en aktieportfölj.
Det senare, konstaterar utredarna, skulle kunna medföra intresse för att bygga upp sparkapital. Man landar dock i att det nog är mest rättvist med en fond, där inte föräldrarnas fallenhet för ekonomi ska göra för stor skillnad.
Om några månader fyller jag 70. Vore det möjligt att i körkortet sudda bort 7:an, skulle jag kanske också bli rik…
Tilläggas ska, att hela projektet lär dröja för det kräver bland annat lagändringar. Och att jag efter alla år i småländsk söndagsskola nog är litet för hederlig för sådana eskapader.