1 oktober 2026
Det handlar mycket om folkkära skådespelaren Seela Sella här i Finland dess dagar. Detta sedan hon efter en tids sjukdom avlidit.
Trots över 30 år i landet hade jag inte hört talas om henne förrän nu.
Hur många finnar känner till svenska skådespelare med namn som Hjördis Pettersson eller Stig Järrel?
Ganska få, skulle jag gissa.
Av och till skrivs det om hur nära Sverige och Finland är varandra.
Enligt AI utgör finlandssvenskarna drygt fem procent av detta lands befolkning, eller mellan 285 000 och 290 000 personer.
Det är ingen särskilt hög siffra, även om en hel del finnar också är duktiga på svenska.
Vad jag lärt mig om Finland är mestadels färskvara. Kommer du som drygt 39-åring till ett nytt land har du otroligt mycket att hämta in.
Några namn förekommer ganska ofta i media. Typ Spede Pasanen. Om honom berättar Wikipedia:
Pertti Olavi ”Spede” Pasanen, född 10 april 1930 i Kuopio, död 7 september 2001 i Kyrkslätt, var en mångsidig finländsk komiker, skådespelare, manusförfattare, producent, låtskrivare och uppfinnare. Han var en av Finlands populäraste och mest framgångsrika underhållare från 1960-talet till 1990-talet.
Av mina jämnåriga finska kompisar har jag förstått, att han var oerhört populär. Kanske nästan som Lennart Hyland, vars namn förmodligen inte säger en ung finne något.
Det största “gränshindret” mellan Finland och Sverige är språket. Finländske journalisten, författaren, diplomaten och FN-ambassadören Max Jakobson skriver vid något tillfälle – jag citerar fritt ur minnet – att det finska folkets tankar och inre liv på grund av språkets särart och svårighetsgrad i långt avseende förblir okända för omvärlden.
Hufvudstadsbladet har en del mycket skickliga reportrar. Men det är oftast i Helsingin Sanomat den bredare samhällsdebatten förs.
Yle har bra svenskspråkiga program, men samhällsmagasinet “A-Studio” går på finska.
Jag tror inte att banden våra länder emellan kommer att stärkas i någon större utsträckning. För närvarande känner jag till en (1) rikssvensk som studerar finska i Stockholm.
Själv talar jag genomgående finska med mina finska vänner. En del av dem kan riktigt bra svenska, men på något sätt går det nästan alltid snabbare och enklare om vi bägge använder oss av finskan.
Ett område där samarbetet verkligen tagit fart är försvarspolitiken. Där finns ju uppenbara gemensamma intresse och en geografisk realitet.
Kommer fler svenska framöver ge sig i kast med det härliga men samtidigt synnerligen komplicerade finska språket?
Grundtips: Nej!