20 juni 2026
Vaknar vid sextiden på hotellrummet med fantastisk utsikt över Tallinn och ut mot havet. En mycket lugn midsommarafton och tidigt i säng.
Det hävdas ibland att kåserande är en svår konst. Det tycker jag inte. Men kanske finns det en utmaning i att inte leverera sådant som är förutsägbart.
Börjar någons hjärta banka om jag skriver att “solen skiner i Tallinn”?
Skriver man varje dag är det nog också lätt hänt att det urartar till någon sorts dagbok: Att frukostbuffén här på det lyxiga hotellet öppnar om 20 minuter, är kanske en upplysning som är tämligen redundant.
Får ett infall att skriva om ett ämne jag tror få kåserande kollegor tar upp denna midsommardag; julevangeliet på danska.
Det måste ha varit någon decemberdag på 80-talets början. Öresundsbron invigdes först år 2000, så helt säkert reste jag över från Malmö till Köpenhamn med “flyvebåden”. De gick stup i ett och man hann konsumera ett smørrebrød, en dansk pilsner och en gammeldansk.
Någonstans ifrån hördes en radio – förmodligen från ett personalutrymme. Jag råkade gå förbi och blev helt fascinerad:
“Og det skete i de dage, at der udgik en befaling fra kejser Augustus om at holde folketælling i hele verden. Det var den første folketælling, mens Kvirinius var statholder i Syrien. Og alle drog hen for at lade sig indskrive, hver til sin by.”
En dansk “by” är, som många nog vet “en stad”. Vi läste en smula danska på högstadiet; minns ord som “ugeblad” (“veckotidning”), “bolsjer” (en sorts dansk godsak) och “sygevogn” (“rullstol”).
Många svenskar tycker danska är svårt att förstå. Jag håller inte med. Språket har en skönhet, inte minst fonetiskt med “stød”, ett glottalt stopp där man stänger till luftflödet för att sedan snabbt öppna det igen. Fenomenet har ibland beskrivits som en slags hostning.
“Også Josef drog op fra byen Nazaret i Galilæa til Judæa, til Davids by, som hedder Betlehem, fordi han var af Davids hus og slægt, for at lade sig indskrive sammen med Maria, sin forlovede, som ventede et barn. Og mens de var dér, kom tiden, da hun skulle føde; hun fødte sin søn, den førstefødte, og svøbte ham og lagde ham i en krybbe, for der var ikke plads til dem i herberget.”
En liten kommentar är på sin plats. Jag har även sett uttrycket “frogtsommelig” för att beskriva havandeskap. Ett fascinerande uttryck.
“I den samme egn var der hyrder, som lå ude på marken og holdt nattevagt over deres hjord. Da stod Herrens engel for dem, og Herrens herlighed strålede om dem, og de blev grebet af stor frygt. Men englen sagde til dem: »Frygt ikke! Se, jeg forkynder jer en stor glæde, som skal være for hele folket: I dag er der født jer en frelser i Davids by; han er Kristus, Herren. Og dette er tegnet, I får: I skal finde et barn, som er svøbt og ligger i en krybbe. Og med ét var der sammen med englen en himmelsk hærskare, som lovpriste Gud og sang:
Ære være Gud i det højeste og på jorden! Fred til mennesker med Guds velbehag!”
Julevangeliet på danska ger mig gåshud. Det är så “smukt” att lyssna till. En av de mest kända inspelningar är med populäre skådespelaren Ib Schønberg (1902-1955).
Du kan lyssna till det på länken: https://www.youtube.com/watch?v=pCwuIQvvZ8k.
Häromveckan sprang jag på ett danskt par, som hade en dag i Helsingfors i sitt kryssningspaket. De stod med en karta i handen och jag förbarmade mig över dem och gick med för att visa hur man kommer till Domkyrkan.
De svarade men invitation till Köpenhamn. Tror nog inte det blir av. Det är så bökigt i denna ålder att packa och kånka på väskor.
En enda resa finns inbokad: Grekland i december. Ringde igår väninnan Giouli på ön Syros och fick veta att de hade 35 grader plus: Τριάντα πέντε βαθμοί και πάνω (trianta pénte vathmoí kai páno).
Och så de obligatoriska harangerna om att jag älskar grekiska språket men kärleken är obesvarad.
– Αλλά μου μιλάς ελληνικά αυτή τη στιγμή (Allá mou milás elliniká aftí ti stigmí) .Men du talar grekiska med mig i denna stund…
Ridå!